Som föreläsare vill jag beröra. Min övertygelse är att om åhörarna får skratta emellanåt trots att budskapet är allvarligt så lyssnar man bättre. Humor är en bristvara på många arbetsplatser. Skrattet sammanför oss människor och vi arbetar bättre tillsammans om vi kan ha roligt under tiden.
Alla människor har sin livshistoria, de flesta har upplevt något svårt under sin livstid och jag tror om vi delgav våra svårigheter så skulle förståelsen öka oss människor emellan.
Därför delger jag själv i mina föreläsningar om mina egna upplevelser, inte det allra svåraste för det är för svårt att tala om från scenen och det är att två av mina fyra döttrar är i himmelen. Den ena dog som barn och den andra som vuxen kvinna. Men jag har två underbara döttrar på jorden som är guld värda.
Så grunden i mina föreläsningar är, att ta vara på livet så länge det varar.
Lever jag som jag lär? Min strävan är alltid det eftersom jag är övertygad om att balansen i livet är viktig. Att ta sig tid att bara finnas till, att fylla på sitt energiförråd tillsammans med de man älskar och ta vara på den kraft som naturen ger.
Att påminna sig om att sjunde dagen är vilodagen. Att vila för mig kan vara att klippa gräs eller att måla, inte för att jag måste utan vill, då är det vila. Att byta ut alla Måsten i hjärnan mot Vill ger mig energi. Att umgås med människor som ger energi och sluta umgås med de som tar kan också vara ett sätt att få balans.
Man ska vara rädd om sig själv så länge man har sig.
Eftersom jag fullständigt älskar citat avslutar jag med ett.
”Ge mig gåvan att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”
